Svaren p\u00e5 fr\u00e5gorna kan sedan anv\u00e4ndas som s\u00f6ktermer i Google, bibliotekskataloger och andra s\u00f6ktj\u00e4nster eller n\u00e4r du s\u00f6ker vidare genom att g\u00e5 direkt till olika webbplatser.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r du \u00e4r i full g\u00e5ng<\/strong><\/h1>\n\n\n\nN\u00e4r du s\u00f6ker efter k\u00e4llor till ett arbete p\u00e5 gymnasiet, eller googlar i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet, t\u00e4nk p\u00e5 att vara k\u00e4llkritisk! L\u00e4s v\u00e5r sida om K\u00e4llkritik och s\u00f6kkritik<\/strong><\/a>.<\/p>\n\n\n\nT\u00e4nk dessutom upphovsr\u00e4tt och plagiat redan n\u00e4r du s\u00f6ker k\u00e4llor. Om du inte \u00f6ppet redovisar vilka k\u00e4llor du faktiskt anv\u00e4nder riskerar du att plagiera. Skriv d\u00e4rf\u00f6r alltid upp vilka k\u00e4llor du anv\u00e4nder och b\u00f6rja referera redan n\u00e4r du samlar in informationen.<\/p>\n\n\n\n![\"Bild](\"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/fastna-inte-i-google.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nTips och trix<\/strong><\/h2>\n\n\n\nTv\u00e5 sm\u00e5 tecken kan g\u00f6ra stor skillnad f\u00f6r din informationss\u00f6kning! Det handlar om citattecken (””) och asterisk (*).<\/p>\n\n\n\n
Frass\u00f6kning med citattecken<\/strong><\/h3>\n\n\n\nMed citattecken kan du g\u00f6ra en frass\u00f6kning. <\/em>Du s\u00e4ger d\u00e5 att orden inom citattecknen ska vara bredvid varandra och i precis den ordningen, till exempel ”konsekvenser av covidpandemin” eller ”Karin Nilsson”. Genom att anv\u00e4nda citattecken g\u00f6r du s\u00f6kningen smalare och ska d\u00e4rf\u00f6r d\u00e5 f\u00e4rre tr\u00e4ffar. Det h\u00e4r knepet funkar i m\u00e5nga databaser, men inte i alla, och kan \u00e4ven vara anv\u00e4ndbart i s\u00f6kmotorer som Google.<\/p>\n\n\n\nTrunkering med asterisk<\/strong><\/h3>\n\n\n\nMed asterisk trunkerar <\/em>du. Genom att s\u00e4tta en asterisk i slutet p\u00e5 ett ord s\u00e4ger du att du vill ha med alla ord som b\u00f6rjar p\u00e5 ett visst s\u00e4tt, till exempel covid* f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e5de covidpandemin, covidvirus och alla andra ord som b\u00f6rjar p\u00e5 covid. Det h\u00e4r kan ocks\u00e5 vara anv\u00e4ndbart f\u00f6r att f\u00e5 med olika b\u00f6jningar av ett ord, till exempel virus* f\u00f6r att ocks\u00e5 f\u00e5 tr\u00e4ffar p\u00e5 viruset, virusen, viruss\u00e4song etc. Genom att anv\u00e4nda asterisk g\u00f6r du s\u00f6kningen bredare och ska d\u00e4rf\u00f6r d\u00e5 fler tr\u00e4ffar. Det h\u00e4r knepet fungerar inte i alla databaser, men testa! (Ibland g\u00e5r det ocks\u00e5 att trunkera i b\u00f6rjan av ett ord, eller till och med i mitten.)<\/p>\n\n\n\nFastna inte i Google!<\/strong><\/h2>\n\n\n\nDet vanligaste s\u00e4ttet att s\u00f6ka information idag \u00e4r via Google. F\u00f6rdelen \u00e4r att det g\u00e5r l\u00e4tt och snabbt att s\u00f6ka. Nackdelen \u00e4r att m\u00e5nga anv\u00e4ndbara k\u00e4llor inte finns med i Googles tr\u00e4fflista. P\u00e5 Nacka gymnasium har elever och personal d\u00e4rf\u00f6r gratis tillg\u00e5ng till flera betaltj\u00e4nster: Digitala resurser<\/strong><\/a>.<\/p>\n\n\n\nOlika k\u00e4llor har olika f\u00f6rdelar och nackdelar. Vilka k\u00e4llor du b\u00f6r anv\u00e4nda beror p\u00e5 ditt syfte, men genom att anv\u00e4nda flera olika sorters k\u00e4llor n\u00e5r du en h\u00f6gre niv\u00e5 i ditt arbete. Du visar att du kan informationss\u00f6kning och att du har l\u00e4st in dig ordentligt p\u00e5 vilka slags k\u00e4llor som finns i ditt \u00e4mne.<\/p>\n\n\n\n
Skaffa dig f\u00f6rkunskaper med uppslagsverk<\/strong><\/h3>\n\n\n\nJu mer du vet om ett \u00e4mne, desto enklare blir det att s\u00f6ka och kritiskt granska information. Ett uppslagsverk g\u00f6r att du snabbt kommer in i \u00e4mnet. Exempel p\u00e5 digitala uppslagsverk \u00e4r Nationalencyklopedin (NE)<\/a>, Britannica<\/a><\/strong> och Wikipedia<\/strong><\/a>. Uppslagsverk \u00e4r \u00e4ven bra att anv\u00e4nda f\u00f6r definition av centrala begrepp.<\/p>\n\n\n\nFaktab\u00f6cker<\/strong> <\/h3>\n\n\n\nDu kan sj\u00e4lv s\u00f6ka b\u00f6cker i Nacka gymnasiums bibliotekskatalog<\/a> <\/strong>eller leta upp ditt lokala folkbiblioteks katalog p\u00e5 n\u00e4tet. Ibland l\u00e5nar \u00e4ven specialbibliotek ut till allm\u00e4nheten.<\/p>\n\n\n\n\u00c4mnesdatabaser<\/strong><\/h3>\n\n\n\nBiblioteket har tillg\u00e5ng till specifika \u00e4mnesdatabaser p\u00e5 svenska och engelska som \u00e4r uppdaterade och till viss del kvalitetsgranskade av experter eller en redaktion. Dem hittar du h\u00e4r: Digitala resurser<\/strong><\/a>.<\/p>\n\n\n\nMedia<\/strong> <\/h3>\n\n\n\nI tidnings- och tidskriftsartiklar hittar du allt ifr\u00e5n korta nyhetsnotiser till l\u00e4ngre artiklar. Ny forskning presenteras ofta via pressmeddelanden i tidningar. I databasen Artikels\u00f6k<\/strong><\/a> kan du s\u00f6ka l\u00e4ngre artiklar fr\u00e5n svenska dagstidningar och tidskrifter. N\u00e4r du hittat en artikel som matchar ditt \u00e4mne, titta vilka \u00e4mnesord som anv\u00e4nts f\u00f6r att tagga artikeln och anv\u00e4nd dessa ord n\u00e4r du s\u00f6ker vidare.<\/p>\n\n\n\nM\u00e5nga radioprogram om aktuella \u00e4mnen finns tillg\u00e4ngliga som podcasts, till exempel P3 Dokument\u00e4r, Vetandets v\u00e4rld och Konflikt.<\/p>\n\n\n\n
Myndigheter och organisationer<\/strong><\/h3>\n\n\n\nMyndigheter och organisationer har ofta bra webbplatser med ny forskning och aktuell statistik. Om du till exempel s\u00f6ker statistik \u00f6ver arbetsl\u00f6sheten i Sverige kan det vara b\u00e4ttre att g\u00e5 direkt till Statistiska centralbyr\u00e5ns webbplats \u00e4n att b\u00f6rja s\u00f6ka i Google.<\/p>\n\n\n\n
Forskning<\/strong> <\/h3>\n\n\n\nForskning presenteras ofta som vetenskapliga artiklar, rapporter eller avhandlingar. Mycket av det vetenskapliga materialet kommer man endast \u00e5t om man \u00e4r knuten till ett universitet eller h\u00f6gskola, men det finns ocks\u00e5 \u00f6ppna arkiv som DiVA<\/a> <\/strong>och forskning.se<\/a>.<\/strong> Fler ing\u00e5ngar till forskning kan vara myndigheters material och pressmeddelanden fr\u00e5n media. Fler l\u00e4nkar hittar du h\u00e4r: Vetenskapligt skrivand<\/a><\/strong>e<\/strong><\/a>.<\/p>\n\n\n\nFr\u00e5ga oss!<\/h1>\n\n\n\n
Du kan alltid fr\u00e5ga oss i biblioteket om hj\u00e4lp med informationss\u00f6kning. Kom ih\u00e5g att:<\/p>\n\n\n\n![\"Bild](\"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/Quotefancy-11643-3840x2160-1024x576.jpg\")
<\/a>”Google can bring you back 100 000 answers. A librarian can bring you back the right one.” – Neil Gaiman<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Innan du b\u00f6rjar Du vill komma ig\u00e5ng och hitta information – bra! Ett tips \u00e4r att b\u00f6rja med att st\u00e4lla n\u00e5gra viktiga fr\u00e5gor: Vilka begrepp anv\u00e4nds inom ditt \u00e4mne? Finns det aktuell forskning? Vilka forskare\/experter uttalar sig? Vilken\/vilka myndigheter ansvarar f\u00f6r fr\u00e5gan? Finns det organisationer som \u00e4r aktiva i fr\u00e5gan? Svaren p\u00e5 fr\u00e5gorna kan sedan … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dInformationss\u00f6kning\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":9744,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-9525","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9525","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9525"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9525\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11884,"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9525\/revisions\/11884"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9744"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9525"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
T\u00e4nk dessutom upphovsr\u00e4tt och plagiat redan n\u00e4r du s\u00f6ker k\u00e4llor. Om du inte \u00f6ppet redovisar vilka k\u00e4llor du faktiskt anv\u00e4nder riskerar du att plagiera. Skriv d\u00e4rf\u00f6r alltid upp vilka k\u00e4llor du anv\u00e4nder och b\u00f6rja referera redan n\u00e4r du samlar in informationen.<\/p>\n\n\n\n Tv\u00e5 sm\u00e5 tecken kan g\u00f6ra stor skillnad f\u00f6r din informationss\u00f6kning! Det handlar om citattecken (””) och asterisk (*).<\/p>\n\n\n\n Med citattecken kan du g\u00f6ra en frass\u00f6kning. <\/em>Du s\u00e4ger d\u00e5 att orden inom citattecknen ska vara bredvid varandra och i precis den ordningen, till exempel ”konsekvenser av covidpandemin” eller ”Karin Nilsson”. Genom att anv\u00e4nda citattecken g\u00f6r du s\u00f6kningen smalare och ska d\u00e4rf\u00f6r d\u00e5 f\u00e4rre tr\u00e4ffar. Det h\u00e4r knepet funkar i m\u00e5nga databaser, men inte i alla, och kan \u00e4ven vara anv\u00e4ndbart i s\u00f6kmotorer som Google.<\/p>\n\n\n\n Med asterisk trunkerar <\/em>du. Genom att s\u00e4tta en asterisk i slutet p\u00e5 ett ord s\u00e4ger du att du vill ha med alla ord som b\u00f6rjar p\u00e5 ett visst s\u00e4tt, till exempel covid* f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e5de covidpandemin, covidvirus och alla andra ord som b\u00f6rjar p\u00e5 covid. Det h\u00e4r kan ocks\u00e5 vara anv\u00e4ndbart f\u00f6r att f\u00e5 med olika b\u00f6jningar av ett ord, till exempel virus* f\u00f6r att ocks\u00e5 f\u00e5 tr\u00e4ffar p\u00e5 viruset, virusen, viruss\u00e4song etc. Genom att anv\u00e4nda asterisk g\u00f6r du s\u00f6kningen bredare och ska d\u00e4rf\u00f6r d\u00e5 fler tr\u00e4ffar. Det h\u00e4r knepet fungerar inte i alla databaser, men testa! (Ibland g\u00e5r det ocks\u00e5 att trunkera i b\u00f6rjan av ett ord, eller till och med i mitten.)<\/p>\n\n\n\n Det vanligaste s\u00e4ttet att s\u00f6ka information idag \u00e4r via Google. F\u00f6rdelen \u00e4r att det g\u00e5r l\u00e4tt och snabbt att s\u00f6ka. Nackdelen \u00e4r att m\u00e5nga anv\u00e4ndbara k\u00e4llor inte finns med i Googles tr\u00e4fflista. P\u00e5 Nacka gymnasium har elever och personal d\u00e4rf\u00f6r gratis tillg\u00e5ng till flera betaltj\u00e4nster: Digitala resurser<\/strong><\/a>.<\/p>\n\n\n\n Olika k\u00e4llor har olika f\u00f6rdelar och nackdelar. Vilka k\u00e4llor du b\u00f6r anv\u00e4nda beror p\u00e5 ditt syfte, men genom att anv\u00e4nda flera olika sorters k\u00e4llor n\u00e5r du en h\u00f6gre niv\u00e5 i ditt arbete. Du visar att du kan informationss\u00f6kning och att du har l\u00e4st in dig ordentligt p\u00e5 vilka slags k\u00e4llor som finns i ditt \u00e4mne.<\/p>\n\n\n\n Ju mer du vet om ett \u00e4mne, desto enklare blir det att s\u00f6ka och kritiskt granska information. Ett uppslagsverk g\u00f6r att du snabbt kommer in i \u00e4mnet. Exempel p\u00e5 digitala uppslagsverk \u00e4r Nationalencyklopedin (NE)<\/a>, Britannica<\/a><\/strong> och Wikipedia<\/strong><\/a>. Uppslagsverk \u00e4r \u00e4ven bra att anv\u00e4nda f\u00f6r definition av centrala begrepp.<\/p>\n\n\n\n Du kan sj\u00e4lv s\u00f6ka b\u00f6cker i Nacka gymnasiums bibliotekskatalog<\/a> <\/strong>eller leta upp ditt lokala folkbiblioteks katalog p\u00e5 n\u00e4tet. Ibland l\u00e5nar \u00e4ven specialbibliotek ut till allm\u00e4nheten.<\/p>\n\n\n\n Biblioteket har tillg\u00e5ng till specifika \u00e4mnesdatabaser p\u00e5 svenska och engelska som \u00e4r uppdaterade och till viss del kvalitetsgranskade av experter eller en redaktion. Dem hittar du h\u00e4r: Digitala resurser<\/strong><\/a>.<\/p>\n\n\n\n I tidnings- och tidskriftsartiklar hittar du allt ifr\u00e5n korta nyhetsnotiser till l\u00e4ngre artiklar. Ny forskning presenteras ofta via pressmeddelanden i tidningar. I databasen Artikels\u00f6k<\/strong><\/a> kan du s\u00f6ka l\u00e4ngre artiklar fr\u00e5n svenska dagstidningar och tidskrifter. N\u00e4r du hittat en artikel som matchar ditt \u00e4mne, titta vilka \u00e4mnesord som anv\u00e4nts f\u00f6r att tagga artikeln och anv\u00e4nd dessa ord n\u00e4r du s\u00f6ker vidare.<\/p>\n\n\n\n M\u00e5nga radioprogram om aktuella \u00e4mnen finns tillg\u00e4ngliga som podcasts, till exempel P3 Dokument\u00e4r, Vetandets v\u00e4rld och Konflikt.<\/p>\n\n\n\n Myndigheter och organisationer har ofta bra webbplatser med ny forskning och aktuell statistik. Om du till exempel s\u00f6ker statistik \u00f6ver arbetsl\u00f6sheten i Sverige kan det vara b\u00e4ttre att g\u00e5 direkt till Statistiska centralbyr\u00e5ns webbplats \u00e4n att b\u00f6rja s\u00f6ka i Google.<\/p>\n\n\n\n Forskning presenteras ofta som vetenskapliga artiklar, rapporter eller avhandlingar. Mycket av det vetenskapliga materialet kommer man endast \u00e5t om man \u00e4r knuten till ett universitet eller h\u00f6gskola, men det finns ocks\u00e5 \u00f6ppna arkiv som DiVA<\/a> <\/strong>och forskning.se<\/a>.<\/strong> Fler ing\u00e5ngar till forskning kan vara myndigheters material och pressmeddelanden fr\u00e5n media. Fler l\u00e4nkar hittar du h\u00e4r: Vetenskapligt skrivand<\/a><\/strong>e<\/strong><\/a>.<\/p>\n\n\n\n Du kan alltid fr\u00e5ga oss i biblioteket om hj\u00e4lp med informationss\u00f6kning. Kom ih\u00e5g att:<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Innan du b\u00f6rjar Du vill komma ig\u00e5ng och hitta information – bra! Ett tips \u00e4r att b\u00f6rja med att st\u00e4lla n\u00e5gra viktiga fr\u00e5gor: Vilka begrepp anv\u00e4nds inom ditt \u00e4mne? Finns det aktuell forskning? Vilka forskare\/experter uttalar sig? Vilken\/vilka myndigheter ansvarar f\u00f6r fr\u00e5gan? Finns det organisationer som \u00e4r aktiva i fr\u00e5gan? Svaren p\u00e5 fr\u00e5gorna kan sedan … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dInformationss\u00f6kning\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":9744,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-9525","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9525","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9525"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9525\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11884,"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9525\/revisions\/11884"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9744"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nackagymnasium.info\/skolbibliotek\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9525"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/figure>\n\n\n\nTips och trix<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
Frass\u00f6kning med citattecken<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Trunkering med asterisk<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Fastna inte i Google!<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
Skaffa dig f\u00f6rkunskaper med uppslagsverk<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Faktab\u00f6cker<\/strong> <\/h3>\n\n\n\n
\u00c4mnesdatabaser<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Media<\/strong> <\/h3>\n\n\n\n
Myndigheter och organisationer<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Forskning<\/strong> <\/h3>\n\n\n\n
Fr\u00e5ga oss!<\/h1>\n\n\n\n
<\/a>